Ingemar

Vi är nu tillbaka i Saltvik efter en fantastisk vecka i Taizé. Tillsammans med 6000 andra pilgrimer var vi gäster vid den ekumeniska kommuniteten i Taizé i södra Frankrike. Kommuniteten i Taizé handlar om många saker men två saker är tydliga - kristen gemenskap i bön och sång samt att bygga freden och hopp om försoning. En annan viktig del är att man bjuder in främst ungdomar att delta i brödernas böneliv.


Kommuniteten ligger Bourgogne i ett vin- och jordbruksdistrikt på toppen av en liten kulle inklämd i och mellan de två byarna Taizé och Ameugry. Cirka 80 km söderut ligger Lyon. I kommuniteten bor ett femtiotal bröder. Ytterligare ett femtiotal bröder verkar på andra platser i världen. Under vårt besök välkomnades en broder som avlade sina löften om fattigdom, kyskhet och lydnad. Systrar i St Andreas ordern och polska systrar i ursulinordern hjälper också till att tan hand om alla besökare.

I Oyak trängs man om kvällarna.

Vi besökte Cluny, en mil från Taizé, där ett benediktinkloster togs i bruk år 910. Under 1000-talet bildade en rad kloster, med klostret i Cluny som centrum, en kongregation som kom att få stort inflytande över klosterlivet i övriga Europa.

Alla som kommer till Taizé får en praktisk uppgift såsom att t. ex. dela ut mat, diska och städa.

I kyrkan finns vackra glasmosaiker målade av broder Erik.

Korsets ikon, ursprungligen ett verk av broder Erik. Senare har flera kopior av den ursprungliga ikonen gjorts. Under fredagkvällen var det bön vid korset.
Dagarna strukturerades annars utifrån bönestunderna i kyrkan kl 8.30, 12.20 och 20.30 och måltiderna.
På förmiddagarna inledde broder Hun Yol från Korea de vuxnas grupparbete med en bibelkommentar kring Genesis 1-11.

Inför gruppsamtalen skickade han med några frågor att samtal kring:

T. ex. Vad betyder det för dig att vara skapad till Guds avbild?

Kan du minnas något ögonblick då Gud tog kontakt med dig?

Hur hanterar du din ilska?

Vad finns det i dig som liknar Kain?

Vad kan förändra ditt hjärta?

Vad finns det i mitt liv som liknar regnbågen?

Vilken slags nytändning skulle du vilja ha?

Eftermiddagarna kunde ha mer fria former. Själv tog jag tillfället i akt och sprang till Cluny och vände samt fick tillfälle till lite trappträning. En dag mötte vi broder Johan som kom joggande i barfotalästen.

Min samtalsgrupp bestod av elva personer med deltagare från Tyskland, Rumänien, England, Nederländerna, Belgien och Spanien. Matlaget representerades av Portugal, Serbien och England. I övrigt fanns där dryga tjugotalet länder reprsenterade tillhörande reformerta, katoliker, grekisk-ortodoxa, anglikaner och lutheraner i olika mixningar. Under veckan besöktes kommuniteten av ärkebiskopen av York.

Kvälli Taizé.

The garden of silence.


Broder Johan, Karin, Marie och Elin.

Här bodde jag.

Här ligger kommunitetens grundare, broder Roger, begravd.






En av matlinjerna. Jag var med föräldragruppen som bestod av några hundra personer.




Vid lördagkvällens andakt firades en ljusfest.

Diskgruppen.

Maten var i all sin enkelhet god och funtionell. Jag var imponerad av hur välorganiserat och smidigt vår vistelse var arrangerad. All verksamhet sköts av volontärer. Ingen får lön.

30 timmar hemresa i buss började med avsked och väntan.

Retrovagn genom bussfönstret på Rasta i Brunflo utanför Husqvarna.

Delfinbussen matas på en bensinstation utanför Helsingborg.

Under veckan läste jag ut boken "Oceanhavet" av den italienske författaren Allesandro Baricco.

Vi startade non stop-hemresan från Taizé söndag kl 14 och anlände till Stockholm måndag kväll kl 19.20. Med i bussen fanns ungdomar som steg av i Helsingborg, Jönköping, Stockholm (Solna) och Uppsala. Vår buss körde i sällskap med ytterligare några Delfinbussar.

På fredag startar vår (Elin, Marie, Karin å ja) resa till Taizé i Frankrike, ett kristet ekumeniskt kloster. Vi åker med Delfinbuss från Stockholm lördag morgon kl 6.30. Vi blir borta en dryg vecka och är hemma i Stockholm igen måndag kväll den 11.8.

Klostret i Taizé grundades av broder Roger efter II:a världskriget för att han ville vara med och avhjälpa den nöd som många människor då befann sig i.

Därefter har klostret blivit en träffpunkt för tiotusentals ungdomar från Europa och hela världen. Man far dit för att träffa andra ungdomar, bli inspirerad och för att delta i det religiösa livet.

Lite oklart ännu men jag tror att vi kommer att sova i våra egna tält. Det lär ska vara utrymmesbrist i sovsalarna.