Vägen


Visst är vägen vacker där jag idag sprang mina 18 km. Den åländska röda graniten som malts till grus kunde också kallas hälsogrus eftersom det känns skönt för både benen och ögonen att springa och låta ögonen vandra över.

Världen

Vaknar tidigt kl 6 - utvilad - somnar om - vaknar igen kl 8 - jääättetrött.

Har liksom de flesta andra hört om mordet på Benazir Bhutto i Pakistan och tycker väl som de flesta andra, utom mördaren och dennes uppdragsgivare förstås, att mordet är förskräckligt och att kampen för mänskliga rättigheter måste fortsätta och intensifieras.

I morgon hålls i Mariehamn en manifestation till förmån för fängslade iranska studenter.

En annan mer institutionaliserad form av manifestation för de mänskliga rättigheterna är de gudstjänster som hålls i kyrkorna överallt i såväl staden som på landet.

Själv var jag i Stockholm och deltog i en gudstjänst som hålls i Klarakyrkan varje vardag ,tror jag kl 16. I gudstjänsten deltog bl.a. personer som var dömda till fängelse och nästa dag skulle bege sig till fängelset, där fanns utvisningsdömda och många andra som berättade, vittnade, sjöng och bad. En viktig person i sammanhanget är domkyrkokomminister Carl-Erik Sahlberg.

Min familj


Livet fortsätter

Julen är över men granen står kvar. Undrar om nån har gett den vatten. När ska den kläs av och kastas ut? Stjärnan får i alla fall hänga kvar till trettondagen då stjärntydarna hälsar på i krubban. Gästerna får vi behålla ytterligare en dag. Jobbet fortsätter. Månen är på väg i nedan och hela familjen har fått vara frisk under helgen. Och så gasar vi vidare .....

Sommardrömmar





























Julminnen











t

Laktosintolerans

Under eftermiddagen har jag simmat i Godby och det verkar som om krampen hålls stången med hjälp av att inte dricka mjölk och att vila lite under simtimmen. Mycken annan plåga har också försvunnit.

Idag är Annandag Jul med temat "Kristi vittnen". Idag har vi firat gudstjänst på vårdhemmet Sunnanberg, sjungit och lyssnat till vacker sång. Jag har pratat lite om att vi vittnar om att kärlek vinns i sårbarhet. Två älskande tar inte på sig stövlar när de kramar om varann. Tvärtom tar de av sig skorna och kläderna och gör sig sårbara för varann. De möts med nakna fötter.

För några dagar sedan berättade jag för barnen i kyrkan om Jesus, julkrubban och korset som fanns där, döden och uppståndelsen. När jag berättade om korset och sa att människor inte alltid är så snälla och att korsfästelsen var en väldigt grym handling, sa ett av barnen: "Det är inte så lätt att leva". När jag sedan berättade om uppståndelsen och att han segrade över döden, sa samma barn: "Gjorde han igen då han fick liv igen" ? Nä, sa jag, det var inte riktigt hans grej. Poängen med Jesus är att han inte gav igen osv.