Även om mycket annat är på gång så inväntar jag själv som bäst morgondagens Kanonlopp. Ryggen är ännu lite bättre och må så hoppet bistå mig och alla andra med gott kurage.
Har läst Erik Anderssons bok "Den larmande hopens dal". Eftersom bokens hemvist var förlagd till min egen barndoms randområden i Västergötland var det kul att läsa. Där fanns en del skojiga anekdoter och anspelningar men i övrigt hade författaren inte riktigt med hjälp av Ina lyckats binda samman historierna till en enhetlig berättelse. Det är tydligen inga heller som författare alldeles enkelt att avsluta en bok. I en recension i Hbl fick boken utgöra fond för att lite diskutera och peta lite i den österbottniska myllan.
För övrigt läser jag Musils "Mannen utan egenskaper". Den är ju utgiven 1930 och bör således i stort vara färdigskriven inför och under börskraschen 29. Jag citerar från s 157:
" Denne byråkratiskt överkultiverade storfinansiär, som knappast hade något gemensamt längre med börsspelarnas hungriga, fritt kringstrykande hord av vilda hundar, såg för sig ovissa men behagligt tempererade möjligheter och fann sig redan samma kväll stärkt i denna sin uppfattning, då han på Indistriidkarnas klubb hade ett samtal med förutvarande ministrarna von Holzkopf och baron Wisnieczky.
Dessa båda herrar var välunderrättade, distingerade och tillbakadragna män, placerade på höga poster av något slag, där de ställts å sido när den korta övergångsregeringen mellan två politiska kriser, vilken de hade tillhört, åter blev överflödig.
Någonstans på resan tog språket slut. Famlande söker dom efter ord i den positiva ordboken för att beskriva det som rusar utför, möjligen beskrivet med ironi såsom i uttrycket "lök på laxen" för att uttrycka kursfallet. Musil är i det här sammanhanget inte helt fel läsning.
Lånade idag hem "The Enchantress of Florence" skriven av S Rushdie. Bra bibla i Mariehamn. Läst några sidor och är redan inspirerad.
En regnig och blåsig ängladag i Saltvik!
Marie, Karin å ja har varit ute o sprungit en runda i kvälllsrusket. Efter några kilometers spring kommer så belöningen när värmen stiger fram och bildar ett värmande skikt mellan kropp och höstrusk.
Ryggen allt bättre och snart även lite gladare. Varit uppe en hel del idag. Tyvärr har jag missat att vara närvarande då vårt fadderbarn (Dorothea, Anna, Lovisa) döptes i Vasa , och likaså har jag missat Lidingöloppet i helgen.
Gått en liten runda med hunden och även prövat några springsteg. Nåväl - det som såg omöjligt ut för bara ett par dagar sedan ser ut att nog snart vara möjligt igen.
Konstaterar också att fadderinstitutionen är ett fantastiskt fint sätt att som vuxen få leva med och följa med de små barnens uppväxt. Till och med kan man få anledning att vara en stödperson även då fadderbarnet kommit upp i de övre tonåren och kanske till och med hunnit upp i vuxen ålder. Barnen brukar också tycka det är roligt att ha faddrar. Själv har jag nog ett närmare förhållande till min egen fadder (90 år i år) än om hon inte skulle varit min fadder. Det kan, när det är som bäst, bli liksom till ett typ ömsesidigt ansvarstagande vars omfattning till stor del bestäms av mig som fadder.
Ligger i sängen efter kiropr-besök och känner doften från Maries köksarbete. Kom å ät, ropar hon!
Lämnar frysblocket jag har under ryggen och tar mig nästan dansande ner till köket. *God middag. Återvänder. När jag tidigare läste GW Perssons Palmebok funderade jag lite över var han egentligen fått språket ifrån. Efter drygt halva Lodalens flat-bok så tycker jag mig märka en del inspiration därifrån (Nyckel: Okej, jag hör vad du säger ..." s 98).
Var på biblan i em och hittade Liselott Willéns bok: "Islekar".
Imorgon ska jag laga en middag av några färska kålrötter som jag fick av en god vän idag.
Ryggen känns allt piggare och det börjar bli tråkigt att ligga i sängen.
Sängdags hela dagen. Tråkskönt. Ringer kiropraktor. Rekommenderar kyla för ledinflammation. Känns bra i ryggen så länger jag ligger. Slumrar. Måste röra på mig, Tar emot att stiga upp. Gör ont i korsryggen. Ryggen kraftlös. Går sned, stel och böjd.Toalettbesök. Lunch. Sitter ned. Mumsar på ett par smörgåsar och dricker en kopp kaffe. Gott! Reser mig. Aj, aj! Går sakta. Med datorn i handen tar jag mig en trappa upp igen. Tar mått och typ faller på plats i sängen igen. Oj vad skönt! Trött! Flämtar häftigt! Njuter! Blotta frånvaron av lidande är för tillfället njutning. Ngn skypar mig. Min bror å ja pratar strunt och tittar på varann i våra webcam:s. Han i soffan å ja i sängen. Kväll. Mari går ut med hunden. Tack! Eva å Karin i H-fors. Snart kvällsdusch å sen i säng igen. Imorgon sitta (?) i bil till kiropraktor i Mhmn. För övrigt är det fint väder och många är glada och nöjda med sina liv.